Göm menyn

Civilingenjör i Kommunikation, Transport och Samhälle

Utsikt

En civilingenjör i Kommunikation transport och samhälle (KTS) ska kunna medverka vid design, planering och styrning av framtidens kommunikationer och transporter, speciellt genom att utnyttja modern informationsteknologi. KTS-ingenjören ska ha en god teoretisk kunskap om hur man kan modellera komplexa kommunikations- och transportsystem, och ha en god teoretisk och praktisk kunskap om hur man kan använda olika ingenjörsverktyg för att analysera systemen.

KTS-programmet är främst inriktat mot tillämpningar inom trafik- och logistiksystem. Trafiksystem fokuserar på persontransporter medan logistiksystem fokuserar på transporter av gods. Teknikområdet i utbildningen är främst data- och telekommunikation och speciellt studeras den typ av teknik som har relevans för tillämpningar inom transportsektorn. Ibland används beteckningen ”Intelligenta transportsystem (ITS)” för denna växande industriella sektor i skärningen mellan telekommunikation och transportsystem. Dessa två områden integreras redan från start i utbildningen, vilket bidrar till KTS-programmets särart och gör det unikt bland utbildningar i landet.

I utbildningen finns ett tydligt systemperspektiv. Det är systemens egenskaper och funktioner som är det viktiga, snarare än de enskilda komponenternas uppbyggnad. I utbildningens kärna ligger därför olika ingenjörsmässiga verktyg för analys av system, som t ex optimering, simulering och GIS. Matematisk modellering i olika former är ett genomgående tema i utbildningen. Många andra utbildningar relaterade till trafik- och transportområdet saknar detta djupa inslag av kvantitativ analys och matematisk modellering. I yrkesrollen som civilingenjör ingår projektledning och i allmän­het även chefskap. Därför är projektarbete och projektledning integrerat i många av programmets kurser.

Transportsektorn är en mycket stor industriell sektor och transportsystemens utformning kommer alltid att vara viktig för tillväxten och välfärden i Sverige. Transportsektorn är samtidigt en sektor där teknikintensiteten relativt sett är låg, och andelen civilingenjörer i sektorn är också förhållandevis låg. Detta håller dock på att ändras i takt med att ITS-sektorn växer. Transportsektorn kommer att behöva många nya civilingenjörer i framtiden, och en KTS-ingenjör är väl utrustad för att möta denna ökande efterfrågan på civilingenjörer.

Utbildningen inleds i årskurs 1 med grundläggande kurser i matematik, programmering, ekonomi och GIS. Dessutom finns kurserna Transportsystem och Telekommunikationssystem som ger en överblick över olika tillämpningsområden och visar vilka ingenjörsuppgifter som kan finnas inom KTS-området. I årskurs 2 och 3 studeras tillämpade matematiska ämnen såsom optimeringslära, transformteori och matematisk statistik. Här ligger också den tekniska basen i utbildningen genom kurser som t ex datakommunikation, signaler och system, reglerteknik samt digital kommunikation. Dessutom ges kurser inom områdena logistik, trafiksystem, simulering och GIS. I årskurs 4 kan studenterna fördjupa sig inom någon av profilerna

  • Trafikinformatik
  • Kvantitativ logistik
  • Data- och telekommunikation.

Mer information om KTS-programmet finns att läsa på universitets programpresentation, på LiTHs webbsida med programplanen för KTS-programmet samt hos Logistiksektionen.

Profil: Trafikinformatik


I denna profil studeras främst persontransporter och hur trafiksystem för persontransporter kan planeras och styras. Målet är att förbättra effektiviteten, framkomligheten, säkerheten och miljön i systemen. Speciellt studeras hur informationsteknologi och telekommunikation kan utnyttjas i kommunikation mellan trafikanter/fordon och trafiksystemet och för att samla in och ge information om läget i trafiken. Studenten erhåller också kunskaper om hur trafikmodeller kan användas för att simulera trafiksystemens funktion. Profilen har fokus på vägtrafik, biltrafik och kollektivtrafik, men även på spårbunden trafik.

Många trafiksystem är idag överbelastade och framkomligheten i trafiknätverket är därför starkt nedsatt. Trängsel och köer drabbar inte bara trafikanterna, individer och företag genom längre restider och högre bränsleförbrukning. Det innebär också stora problem för samhället i stort med bland annat större avgasutsläpp, buller och nedsmutsning. Ett alternativ till utbyggnad är att utnyttja befintlig kapacitet bättre genom att omfördela trafik i tid och rum. Information och informationsteknologi är idag den kanske viktigaste strategiska komponenten för att förbättra trafiksituationen. Det finns ett flertal system för övervakning och mätning av trafiken i realtid som kan användas av trafikledningscentraler för att få en god bild av nuläget i trafiken. Det finns också ett flertal tekniska lösningar för hur man på olika sätt kan kommunicera med trafikanterna och förmedla information och rekommendationer rörande trafiksituationen som ger förutsättningar att kunna planera och genomföra resan enligt de personliga målen och intressena.

I kurserna Planering och simulering av trafik och Trafikprognoser ges en orientering om olika problemställningar och tillämpningar inom området intelligenta transportsystem för persontransporter. Där behandlas bl.a. system för att detektera och informera om störningar i trafiken, olika typer av trafikantinformation, vägvisning och trafikstyrning, intelligenta trafiksignaler, betalsystem för vägavgifter och system för intelligent hastighetsanpassning. Huvuddelen av kurserna ägnas åt trafikmodeller och hur sådana kan användas för att beskriva, simulera, analysera och utvärdera trafiksystemets funktion. Modellerna representerar både trafiksystemet på en övergripande nivå, så kallade makronivå, och mikronivå. Tyngdpunkten ligger på förståelse av den teoretiska basen för modellerna samt att kunna omsätta denna teori vid användandet av programsystem som bygger på dessa modeller. I en speciell datorsal finns installerat ett flertal kommersiella programvaror som används inom branschen för planering och analys av trafik- och transportsystem.

Kursen Trafikteknik och trafikstyrning fokuserar på dynamiska trafikmodeller och dess tillämpningar. I kursen formuleras och används makroskopiska modeller för simulering av trafikflöden, inklusive shockvågsanalyser. Kursen startar med grundläggande begrepp och teori kring dynamiska modeller för analys av kapacitet och framkomlighet i korsningar studeras, för att sedan applicera dessa på verkliga problem. Bland annat så analyseras hur olika signalstyrningsstrategier för isolerade korsningar  samordnade korsningar påverkar framkomligheten.

 

Ansvarig för profilen Trafikinformatik är Clas Rydergren.


Exempel på examensarbeten inom profilen:

  • Mikrosimuleringsmodeller för trafikanalyser och utvärdering av ombyggnadsalternativ för trafikplatser
  • Systemkoncept för trängselavgiftssystem i innestadstrafik
  • Korsningen Industrigatan-Östgötagatan i Linköping – analys och åtgärder
  • Modell för stråkanalys - metod för att undersöka regionala stråk avseende restid och trafikflödeskapacitet med ett systemanalytiskt angreppssätt

Profil: Kvantitativ logistik


Profilen Kvantitativ logistik ger dig som student spetskunskaper inom den kvantitativa logistiken och i kopplingen mellan logistik och IT. Profilens utgångspunkt är planering av transportsystem. Fokus ligger på hur förutsättningarna skall utformas för att svara upp mot näringslivets behov inom denna sektor.

Profilen inom kvantitativ logistik behandlar planering och styrning av industriella logistik- och transportsystem med stöd av informations- och telekommunikationssystem. Det övergripande målet är att skapa effektiva flöden av varor och tjänster i hela försörjningskedjan. Detta uppnås genom att använda informationsteknik och telekommunikation för att öka visibilitet, spårbarhet och resursutnyttjande.

Dagens marknader och industriella kunder kräver allt mer av logistik- och transportsystemet i termer av hög kvalitet i produkt och service, samt hög grad av flexibilitet och anpassning. Vidare ger globaliseringen en ökad prispress, samtidigt som många företag och deras försörjningskedjor blir allt mer geografiskt utspridda. Vid sidan av dessa klassiska konkurrensaspekter ökar också kraven på miljömässigt hållbara transporter och logistiklösningar. Tillsammans ställer detta ökade krav på att koordinera olika logistik- och transportaktörers verksamheter, samt att koppla samman transportsystemen med tillverkande företagens aktiviteter. En viktig del för att klara dessa krav är att kunna använda avancerade informations- och kommunikationssystem, vilket resulterar i så kallade intelligenta transportsystem (ITS).

Kurserna i profilen behandlar såväl företagets interna logistikplanering, som deras externa transport- och distributionsplanering. Analys, modellering, simulering och planering av produktions-, transport- och övriga logistikrelaterade aktiviteter i en försörjningskedja är teman som behandlas i profilens kurser. Studenten kommer efter att ha genomgått profilen att ha goda kunskaper inom dessa teman, samt också ha kännedom om olika modellerings-, simulerings- och planeringsverktyg inom ITS-området med fokus på godstransporter och logistikflöden.

Ansvarig för profilen Kvantitativ logistik är Stefan Engevall.

Exempel på examensarbete som har gjorts inom profil Kvantitativ logistik:

  • Identification of the main factors influencing an RFID implementation in the automotive and pharmaceutical industries
  • Simulering av produktionsprocessen vid Skandinaviska Byggelement AB
  • Faktorer som påverkar COOP Sveriges transporters produktivitet
  • Effektivare transporter med samdistribution
  • Vinster med att införa leverantörsstyrda lager

Profil: Data- och telekommunikation


Data- och telekommunikationssystem utgör liksom informationstekniken i övrigt en del av samhällets grundinfrastruktur. Profilen avser att ge avancerade kunskaper och kompetens inom moderna data- och telekommunikationssystem.

Profilen innefattar såväl fast som mobil data- och telekommunikation. Innehållet i profilen är designad utifrån industrins behov. Profilen utgör också en bas för vidare studier inom forskarutbildning. Ur ett internationellt perspektiv går den tekniska utvecklingen inom data- och telekommunikation snabbt framåt. I många länder pågår spännande tillväxt inom moderna data- och telekommunikationsinfrastrukturer. Profilen ger därför mycket goda möjligheter att arbeta utomlands.

På KTS-programmet behandlas data- och telekommunikation redan vid lägre årskurser, med kurser som förmedlar grundläggande kunskaper inom datornät, telekommunikation, och signalbehandling. För studenter på KTS-programmet är kunskap inom datakommunikation och internetinfrastruktur en förutsättning för att ta fram nya kommunikationstjänster åt intelligenta transportsystem. Profilen vänder sig till dig som är intresserad av data- och telekommunikation, och vill därför fördjupa dig i ämnet. Kärnan i profilen består av följande områden.

Internetteknik
Idag uppfyller Internet en allt större del av vårt kommunikationsbehov. Att se till att nätet fungerar på ett tillfredställande sätt kräver djupa kunskaper i hur nätet är uppbyggt, samt de komponenter och procedurer som är nödvändiga för dataförmedling via nätet. Inom profilen tar vi upp datakommunikationsprotokoll och nätverksutrustningar som används i Internet. Utöver den teoretiska delen ingår ett stort antal praktiska moment som syftar till att ge färdigheter inom nätverksdesign och uppbyggnad.

Digital kommunikation
Med modern telekommunikationsteknik representeras information i form av digital data, som i sin tur överförs med hjälp av elektroniska eller optiska signaler. För att sändning och mottagning av signaler ska fungera måste man designa datatransmissionen utifrån det fysiska mediet, egenskaper hos olika signaler, samt eventuella störningar. Området digital kommunikation omfattar teorier och metoder för signalöverföring i dagens telekommunikationssystem.

Mobila och trådlösa kommunikationssystem
Dagens telekommunikation går alltmer den trådlösa vägen. Detta gäller såväl tal- som dataöverföringar. Att samtidigt kombinera detta med mobilitet gör att systemen blir ganska komplicerade. Det krävs sofistikerade tekniska lösningar för att bygga upp nya trådlösa kommunikationssystem som kan erbjuda avancerade tjänster åt mobila användare. Profilen innehåller kurser som ger förståelse för specifika problem med trådlös kommunikation och olika tekniska lösningar, samt kunskaper inom design och konstruktion av trådlösa system.

IT-säkerhet
Säkerhet har blivit allt viktigare för vår IT-infrastruktur, som idag bygger på omfattande nätverkslösningar. Nya säkerhetsproblem dyker ständigt upp, och hotbilden skiljer sig från fall till fall. Inom profilen behandlas olika IT-säkerhetsaspekter på ett systematiskt och strukturerat sätt. Syftet är att förmedla de viktigaste tekniska metoderna och principerna för att erhålla skydd i ett IT-system, samt kunskaper i design och analys av existerande system ur ett säkerhetsperspektiv.

Studenterna har också tillgång till ett programspecifikt nätverkslabb. Labbet är utrustat med routrar och andra nätverksutrustningar som är den grundläggande byggstenen i dagens Internet. I labbet lär studenterna sig att designa, implementera, och testa datornätverk, samt att skapa nätverkslösningar inom olika tillämpningsområden. Ett flertal kurser på programmet utnyttjar labbet, som utgör ett utmärkt hjälpmedel för att omsätta teorier inom datakommunikation till praktiska färdigheter.

Ansvarig för profilen Data- och Telekommunikation är Erik Bergfeldt.

Exempel på examensarbete som har gjorts inom profil Data- och Telekommunikation:

  • Associating DAB and GPRS to Provide an Asymmetric Communication Network
  • IT-Säkerhetsevaluering i Ackrediteringssyfte inom det Svenska Försvaret
  • Integration of Wireless Communication Technologies
  • Efficient Frequency Grouping Algorithms for iDEN
  • Internet Traffic Engineering using Load Balancing Algorithms
  • Spatial TDMA in Ad Hod Networks with Antenna Arrays

Sidansvarig: clas.rydergren@liu.se
Senast uppdaterad: Sun Apr 05 11:27:38 CEST 2015